Hoppa till sidans innehåll

Bohuslän Dals ordförandes reflektioner till Förbundsstyrelsens brev

10 AUG 2020 21:58
  • Uppdaterad: 10 AUG 2020 21:58

Stockholms Konståkningsförbund (Stkf) var kanske först ut, för snart 1 år sedan, med att öppet kritisera Svenska Konståkningsförbundet (SKF) och som många av er säker vet så fortsätter vi idogt våra frågeställningar/granskningar i hopp om ett öppnare och kommunikativare konståkningssverige.

 

När man går i spetsen för något brukar det så småningom höra av sig en hel del likatänkande individer som, i det här fallet, brinner för att våra barn och ungdomar ska få en ärlig chans att utvecklas i trygga och sunda idrottsmiljöer för att så småningom slå ut i full blom i sin älskade sport - konståkning!

 

Det är när jag har pratat med alla dessa människor som jag insett vilket järngrepp tystnadskulturen håller om konståkningen eftersom den gemensamma nämnaren är att ingen öppet vågar säga vad man tänker och tycker med rädsla för repressalier i någon form. Jag har pratat med tränare på alla nivåer, förbunds-/kansli– och distriktsfolk, tekniska funktionärer, kommittémedlemmar, föräldrar mfl och samtliga vittnar om samma problematik.

 

Det här tycker vi i Stkf är oacceptabelt och för att kunna bryta denna negativa maktstruktur måste man förstå vem eller vilka som är i någon form av beroendeställning till någon annan och därför vill vi passa på att förmedla den illustration som bifogades det brev som Bohuslän-Dals ordförande Martin Sandberg skickade till alla 11 Distriktsförbunden (8 aug) med anledning av SKF´s brev som gick ut till alla röstberättigade medlemsföreningar (7 aug). 

 

 

Peter Nordahl

Ordförande

Stockholms Konståkningsförbund

 

////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////

Hej Distriktskollegor,

Stort tack till er som hört av sig och vill skapa dialog samt tackat för att vi lyckas gräva fram sånt som den sittande SKF-styrelsen velat hemlighålla för oss, tillsammans är vi starka och kan påverka Svensk konståknings framtid. 

Man skulle kunna bemöta varenda mening i det smått pinsamma försvarstalet nedan som SKF-styrelsen skickat ut som någon form av omvalspropaganda, men det tänker jag inte bemöda mig med. Jag nöjer mig med ett par kommentarer och kan samtidigt konstatera att allt är som vanligt, SKF’s styrelse har gjort allting helt perfekt och det är alla med en avvikande åsikt det är fel på. För att slänga sig med ett tidsenligt begrepp vilket SKF’s styrelse skulle behöva förstå bättre, FAKE betyder att något är fel, inte obekvämt.

Man säger att det pågår en integritetskränkande hetsjakt mot Katarina Henriksson. Vad är det för demokrati om man inte får ifrågasätta en sittande styrelse, och vad är det för ordförande som inte kan ta faktabaserad kritik utan att den uppfattas som integritetskränkande? Men precis som Peter Nordahl från Stockholms KF har konstaterat är det snart ett ickeproblem då hon enligt förbundsstadgarna inte är valbar vid förbundsmötet pga hennes avlönade uppdrag i förbundet utanför hennes styrelseroll. Jag har hört att det fanns dom som var tveksamma till om Peter verkligen hade rätt i sina påståenden, nu finns det inte längre några tveksamheter. Däremot finns det ju fortfarande en nyfikenhet, skulle det inte vara intressant att veta vilka uppdrag det varit och vilka belopp det rört sig om, är det någon mer än jag som är sugen på att ställa frågan till det ”transparenta förbundet”? Det ryktas om hundratusentals kronor per år, kan det verkligen stämma?

Efter att ha läst försvarstalet från SKF-styrelsen vill jag återigen belysa den tystnadskultur som råder inom Svensk konståkning, vilken till stor del säkerligen beror på att så många står i direkt beroendeställning till förbundsordföranden. Enligt den bifogade kartläggning står 30 av de 43 mest inflytelserika personerna inom Svenska konståkning i direkt beroendeställning till Katarina. Antingen genom att hon som förbundsordförande beslutar om vem som skall sitta i de olika kommittéerna eller genom hennes roll i internationella kommitteen som bemannar de prestigefyllda uppdragen för tekniska funktionärer. 30 personer hade kunnat varit 0 om det hade varit en mer demokratisk tillsättning av kommittéerna och att hon själv inte hade haft en plats i internationella kommitteen, men det är väl ett praktiskt sätt att få som man vill, lite som i en diktatur.

SKF-styrelsen pratar också om att ”vara vuxna och vara förebilder för våra barn och unga”. Vilken förebild vill du vara, den som knyter näven i fickan och gör som du blir tillsagd eller vill du vara den förebilden som säger ifrån och faktiskt gör något för att förbättra sånt som du tycker är fel? Min uppfattning nu och som så många gånger tidigare är att en förebild för SKF-styrelsen är någon som är tyst och gör som man blir tillsagd, det är ingen förebild jag vill vara.

Om det nu är jobbigt att vara så pass utsatt som Katarina anser sig vara, varför kliver man inte åt sidan efter 8 år som förbundsordförande? Baserat på vad som står i styrelsens försvarstal undrar jag om inte hennes personliga agendan stavas ISU, IOK och LÖN?

Fortsätt gärna höra av er till mig om ni vill prata om allt som framkommit och om hur vi tillsammans kan säkerställa att vi efter förbundsmötet har en förbundsstyrelse som aktivt jobbar för att få bort den rådande tystnadskultern och vill vara ett modernt förbund med de aktiva i fokus.

Mvh
Martin Sandberg
Ordf. Bohuslän Dals KF

 

 

Skribent: Stockholms Konståkningsförbund
Epost: Adressen Gömd

Postadress:
Stockholms Konståkningsförbund
c/o Karin Queseth, Honnörsgatan 16
170 69 Solna

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: This is a mailto link

Se all info